Sphagnum eller vitmossa växer över stora delar av jordens tempererade zoner men även i tropikerna på höga höjder. Utmärkande växtplats är kärr, mossar och andra fuktiga marker. Sphagnum-släktet är mycket artrikt och i Sverige finns det ca 45 arter.
Vitmossans egenskaper är unika bland annat för att den inte ruttnar p.g.a. sitt naturliga ph-värde. Den är även antiseptisk, vilket man förr i tiden utnyttjade vid såromläggningar. Sphagnum har en mycket god uppsugningsförmåga utan att bli för blöt. Den bevarar sin luftiga struktur nästan som en tvättsvamp men har också mycket luft omkring sig.
Att använda Sphagnum i orkidékompost är mycket bra. Rotutvecklingen blir bättre, pH-värdet sänks och vitmossan ruttnar inte. Orkidéplantor som har drabbats av t.ex. övervattning kan räddas genom att man placerar plantan i en plastpåse med Sphagnum, som skall vara lätt fuktad. Detta blir som ett litet sjukhus för den. Den skall vara kvar i påsen tills den har börjat producera nya rötter. Då kan man föra över plantan tillsammans med vitmossan i en vanlig transparent plastkruka och fylla på med orkidékompost av grov struktur runt om.
Det går alldeles utmärkt att använda Sphagnum till all omplantering av orkidéer. Hur mycket Sphagnum som behövs beror oftast på hur ofta man vattnar. För många är den ett utmärkt ”fuktbevarande” planteringsmaterial. Placera den också upptill runt eller på växtens rötter för att de lättare skall hålla sig fräscha och inte torka. Sphagnum bevaras bäst i frysen och kan på så sätt hållas färsk.